Nu har jag nästan aklimatiserat mig till det nordligare klimatet (har i alla fall nailat dialekten ganska jävla bra om jag får säga det själv) där vi har temperaturer mellan -27 och som bäst -9. Helt slutkörd är man, som om jag gjort hur mycket som helst under dagarna när jag in fact gör så sjuuukt mycket mindre. Pratade med modern om det igår, hon sa att jag verkade "ha det busy" som hon uttrycker sig för att vara i Norrbotten. Men om man jämför med en vanlig dag för mig är det här ingenting, jag upprepar INGENTING. Som jag flänger hemma alltså.. ^^
Det känns som att dagarna har färre timmar här uppe. Man måste som inte göra någonting alls för att mormor och Moster Gerd (AHA! tänker ni, Mys mamma har inga systrar! Och så är det men; mormors syster Gerd --> Moster Gerd) ska säga, "Jo nämen, gå du och vila", "Nej nej, inte måste du handla idag, det är ju så kallt, gå du och vila". Och jag sover och sover och ändå är jag trött. Luften är för bra. *lulz*
Att inte klämma in mer än vad som egentligen är fysiskt möjligt under dagen med vänner och jobb och annat flumm känns konstigt. Jag känner mig nästan lat. Jag undrar om det här över huvud taget skulle fungera i Stockholm, TEST TIME! Nä, jag vågar inte. Måste vänja mig vid att plugga dygnet runt och ändå hinna socializeren inför Japan!
Mormor håller på att förbereda middagen nu (!) och om ungefär en halvtimma kommer yngsta kusinen Emma förbi, kanske blir det blåbärssoppa..? *slickar om läpparna*
Och just det! I år är det hundra år sen vår familj flyttade in på Åkerivägen i Risögrund (för övrigt byn där jag residerar atm). Moster Gerd bor där fortfarande och jag tycker det är råballt. Mad props till vår familj!
copyright My OssiansonLev väl gott folk, one love
M
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar